De libertarianska grundprinciperna
Jag tänkte här på enklast möjliga vis förklara de libertarianska grunpricniperna och vad dessa innebär i praktiken. De är tre till antalet:
1. Principen om självägande. Detta låter konstigt, man är ju sig själv. Jaget är ju inte en sak som är separerad som man äger, men man kallar det för självägande för att det är enkelt och det knyter an till annan äganderätt. Bli inte fixerad vid att det låter lite konstigt. Självägandet innebär att varje individ har full rätt att på alla sätt och vis kontrollera sin kropp och göra vad han eller hon vill med den, så länge detta inte inskränker på andras äganderätt. Libertarianer är de enda som är konsekventa med denna princip.
2. Principen äganderätt till knappa resurser. Varje individ (eller grupp av individer om de gör en frivillig överrenskommelse) har rätt att äga knappa resurser i omgivningen (en knapp resurs är något som inte finns i överflöd så att äganderätten blir onödig, som idéer som kan reproduceras i all oändlighet). Vi har äganderätt för att undvika konflikter och kunna bestämma vem som får utnyttja vad. Äganderätten är absolut så länge den inte inskränker andras äganderätt (om ljud från min egendom går över på din och stör till exempel). Egendom är rättfärdigad så länge den tillkommit på ett rättfärdigt sätt, alltså genom utbyte eller gåva, inte genom stöld. Fysiska ting ute i naturen, som ingen äger, ägs av den som utnyttjar detta ting först. Detta kallas för ursprungsförvärv. Ett fält som jag plöjer upp och odlar någonting på äger jag för att jag utnyttjade fältet först, till exempel. Libertarianer är också de enda som är konsekventa med denna typ av äganderätt.
3. Principen om icke-aggression. Ingen individ får kränka någon annans äganderätt till den egna kroppen eller till dennes egendom.
Alla andra rättigheter följer ur dessa tre principer. Yttrandefrihet, till exempel, följer ur att du har en absolut rätt att göra vad du vill med din kropp (tala för vilken idé du vill) och med din egendom (köpa en dator och börja blogga, eller köpa ett tryckeri och trycka upp en tidning). Alla rättigheter är i förlängningen äganderätt.
Olika libertarianer brukar rättfärdiga dessa rättigheter på olika sätt (eller inte alls), men det jag ställer mig bakom är Hans Hoppes "Argumentation Ethics" som beskrivs i boken The Economics and Ethics of Private Property. Detta är dock inget jag kommer ta upp här utan den filosofiskt lagde läsaren får själv kolla upp detta (kapitel 13 framförallt).
Utifrån dessa principer ser man lätt att saker som beskattning (en kränkning av äganderätten) och värnplikt (en kränkning av självägandet och därigenom en typ av slaveri) aldrig kan rättfärdigas.
1. Principen om självägande. Detta låter konstigt, man är ju sig själv. Jaget är ju inte en sak som är separerad som man äger, men man kallar det för självägande för att det är enkelt och det knyter an till annan äganderätt. Bli inte fixerad vid att det låter lite konstigt. Självägandet innebär att varje individ har full rätt att på alla sätt och vis kontrollera sin kropp och göra vad han eller hon vill med den, så länge detta inte inskränker på andras äganderätt. Libertarianer är de enda som är konsekventa med denna princip.
2. Principen äganderätt till knappa resurser. Varje individ (eller grupp av individer om de gör en frivillig överrenskommelse) har rätt att äga knappa resurser i omgivningen (en knapp resurs är något som inte finns i överflöd så att äganderätten blir onödig, som idéer som kan reproduceras i all oändlighet). Vi har äganderätt för att undvika konflikter och kunna bestämma vem som får utnyttja vad. Äganderätten är absolut så länge den inte inskränker andras äganderätt (om ljud från min egendom går över på din och stör till exempel). Egendom är rättfärdigad så länge den tillkommit på ett rättfärdigt sätt, alltså genom utbyte eller gåva, inte genom stöld. Fysiska ting ute i naturen, som ingen äger, ägs av den som utnyttjar detta ting först. Detta kallas för ursprungsförvärv. Ett fält som jag plöjer upp och odlar någonting på äger jag för att jag utnyttjade fältet först, till exempel. Libertarianer är också de enda som är konsekventa med denna typ av äganderätt.
3. Principen om icke-aggression. Ingen individ får kränka någon annans äganderätt till den egna kroppen eller till dennes egendom.
Alla andra rättigheter följer ur dessa tre principer. Yttrandefrihet, till exempel, följer ur att du har en absolut rätt att göra vad du vill med din kropp (tala för vilken idé du vill) och med din egendom (köpa en dator och börja blogga, eller köpa ett tryckeri och trycka upp en tidning). Alla rättigheter är i förlängningen äganderätt.
Olika libertarianer brukar rättfärdiga dessa rättigheter på olika sätt (eller inte alls), men det jag ställer mig bakom är Hans Hoppes "Argumentation Ethics" som beskrivs i boken The Economics and Ethics of Private Property. Detta är dock inget jag kommer ta upp här utan den filosofiskt lagde läsaren får själv kolla upp detta (kapitel 13 framförallt).
Utifrån dessa principer ser man lätt att saker som beskattning (en kränkning av äganderätten) och värnplikt (en kränkning av självägandet och därigenom en typ av slaveri) aldrig kan rättfärdigas.
Frihetliga begrepp och inriktningar
Jag tänkte här kortfattat presentera olika begrepp som används i diskussioner och texter med och av libertarianer och andra som diskuterar frihet och kapitalism.
Libertarianism
I ordet libertarianism ingår det flera olika inriktningar och idéer men det de har gemensamt är principerna kring självägande och icke-aggression. Självägande betyder att varje individ har en total rätt att göra vad hon vill med sin egen kropp och principen om icke-aggression betyder att ingen annan har rätt att kränka någon annans rättigheter (oavsett om konsekvenserna av kränkningen blir positiva för någon annan). Libertariansimen innehåller sedan några underkategorier:
Minarkism
Minarkism är idén att statens enda legitima funktioner är att sköta inre och yttre försvar, alltså polis, rättsväsende och militär. Detta kallas för en nattväktarstat och man brukar säga att staten ska ha ett monopol på våldsutövandet. Allt annat måste staten lämna ifred. Några kända minarkister är Robert Nozick och i Sverige Johan Norberg.
Anarkokapitalism
En anarkokaptialistisk libertarian anser att staten inte är legitim alls, den får alltså inte ens sköta nattväktarfunktioerna utan måste avskaffas helt. Försvaret av rättigheterna måste istället skötas frivilligt. Några kända anarkokapitalister är Murray Rothbard, David Friedman och Hans Hoppe.
Gemensamt för de ovanstående libertarianska inriktningarna är att de utöver självägandet och icke-aggressionsprincipen anser att individen även har en rätt till privat egendom, vilket skiljer dem från:
Vänsterlibertarianism
Vänsterlibertarianer håller med om självägandet och icke-aggressionen men anser att naturresurser och liknande inte får ägas privat. Samhället ska snarare byggas upp av kooperativ och kollektiv. Vänsterlibertarianism är inget jag diskuterar här på bloggen. En känd vänsterlibertarian är Noam Chomsky.
Liberalism
Liberalism är ett brett begrepp, men alla har gemensamt att de åtminstone i retoriken talar om individens frihet och rättigheter. Liberalism kan delas upp i flera begrepp:
Klassisk liberalism
Klassisk liberalism står nära, och överlappar i det mesta, minarkismen. Ordet "klassisk" står här för en tillbakagång till 1800-talets liberalism med dess förespråkande för en minimal stat och en fri marknadsekonomi. Klassiska liberaler tycker att marknadsekonomin är det främsta systemet för att skapa välstånd och ett fungerande samhälle, vilket en libertarian inte måste tycka för att kalla sig för libertarian (även om nästan alla libertarianer tycker så). En libertarian kan vara neutral till hur samhället organiseras så länge det görs frivilligt.
Nyliberalism
Nyliberalism är samma sak som klassisk liberalism, där ordet "ny" står för ett återupplivande av den klassiska liberalismen. Det är dock nästan ingen som kallar sig för nyliberal idag eftersom ordet av vänstern har börjat användas som ett slagord för allt de ogillar.
Socialliberalism
Socialliberalism är an blandning av liberalismens försvar för marknadsekonomin och individen samt socialismens omfördelningspolitik, där man anser att staten har rätt att beskatta individen för att betala för saker som skola och sjukvård. Socialliberalismen kan sägas vara det som segrat i dagens moderna demokratier, alla partier i sveriges riksdag förrutom möjligtvis vänstern kan anses vara socialliberala idag (med lite olika inriktning). Den mest ända socialliberalen kan anses vara John Stuart Mill och i mer modern tid John Rawls.
Liberalkonservatism/paleolibertarianism
Paleolibertarianism är en libertarianism där förespråkarna har värdekonservativa värderingar privat och där de anser att ett fritt samhälle måste vara ett tämligen konservativt sådant. Kända paleolibertarianer är Hans Hoppe och Lew Rockwell.
Objektivism
Objektivismen är en filosofi som utvecklats av författarinnan Ayn Rand, bland annat i hennes bästsäljande romaner The Fountainhead ("Urkällan") och Atlas Shrugged ("Och Världen Skälvde"). Objektivismen är en filosofi som innefattar allt från metafysik till epistemologi och etik. Den är idag ganska marginell och har inte en framträdande plats bland filosoferna på universiteten (vilket inte behöver betyda att den är felaktigt uppbyggt, naturligtvis). Rand har haft ett mycket stort inflytande på libertarianismen och den moderna liberalismen, men hon har också utstått mycket kritik från bland annat Robert Nozick. Värt att nämna kan vara att objektivister har en tendens att vara väldigt sekteristiska och det finns till och med ett uttryck som heter "randroid", för att beskriva fanatiska objektivister.
Libertarianism
I ordet libertarianism ingår det flera olika inriktningar och idéer men det de har gemensamt är principerna kring självägande och icke-aggression. Självägande betyder att varje individ har en total rätt att göra vad hon vill med sin egen kropp och principen om icke-aggression betyder att ingen annan har rätt att kränka någon annans rättigheter (oavsett om konsekvenserna av kränkningen blir positiva för någon annan). Libertariansimen innehåller sedan några underkategorier:
Minarkism
Minarkism är idén att statens enda legitima funktioner är att sköta inre och yttre försvar, alltså polis, rättsväsende och militär. Detta kallas för en nattväktarstat och man brukar säga att staten ska ha ett monopol på våldsutövandet. Allt annat måste staten lämna ifred. Några kända minarkister är Robert Nozick och i Sverige Johan Norberg.
Anarkokapitalism
En anarkokaptialistisk libertarian anser att staten inte är legitim alls, den får alltså inte ens sköta nattväktarfunktioerna utan måste avskaffas helt. Försvaret av rättigheterna måste istället skötas frivilligt. Några kända anarkokapitalister är Murray Rothbard, David Friedman och Hans Hoppe.
Gemensamt för de ovanstående libertarianska inriktningarna är att de utöver självägandet och icke-aggressionsprincipen anser att individen även har en rätt till privat egendom, vilket skiljer dem från:
Vänsterlibertarianism
Vänsterlibertarianer håller med om självägandet och icke-aggressionen men anser att naturresurser och liknande inte får ägas privat. Samhället ska snarare byggas upp av kooperativ och kollektiv. Vänsterlibertarianism är inget jag diskuterar här på bloggen. En känd vänsterlibertarian är Noam Chomsky.
Liberalism
Liberalism är ett brett begrepp, men alla har gemensamt att de åtminstone i retoriken talar om individens frihet och rättigheter. Liberalism kan delas upp i flera begrepp:
Klassisk liberalism
Klassisk liberalism står nära, och överlappar i det mesta, minarkismen. Ordet "klassisk" står här för en tillbakagång till 1800-talets liberalism med dess förespråkande för en minimal stat och en fri marknadsekonomi. Klassiska liberaler tycker att marknadsekonomin är det främsta systemet för att skapa välstånd och ett fungerande samhälle, vilket en libertarian inte måste tycka för att kalla sig för libertarian (även om nästan alla libertarianer tycker så). En libertarian kan vara neutral till hur samhället organiseras så länge det görs frivilligt.
Nyliberalism
Nyliberalism är samma sak som klassisk liberalism, där ordet "ny" står för ett återupplivande av den klassiska liberalismen. Det är dock nästan ingen som kallar sig för nyliberal idag eftersom ordet av vänstern har börjat användas som ett slagord för allt de ogillar.
Socialliberalism
Socialliberalism är an blandning av liberalismens försvar för marknadsekonomin och individen samt socialismens omfördelningspolitik, där man anser att staten har rätt att beskatta individen för att betala för saker som skola och sjukvård. Socialliberalismen kan sägas vara det som segrat i dagens moderna demokratier, alla partier i sveriges riksdag förrutom möjligtvis vänstern kan anses vara socialliberala idag (med lite olika inriktning). Den mest ända socialliberalen kan anses vara John Stuart Mill och i mer modern tid John Rawls.
Liberalkonservatism/paleolibertarianism
Paleolibertarianism är en libertarianism där förespråkarna har värdekonservativa värderingar privat och där de anser att ett fritt samhälle måste vara ett tämligen konservativt sådant. Kända paleolibertarianer är Hans Hoppe och Lew Rockwell.
Objektivism
Objektivismen är en filosofi som utvecklats av författarinnan Ayn Rand, bland annat i hennes bästsäljande romaner The Fountainhead ("Urkällan") och Atlas Shrugged ("Och Världen Skälvde"). Objektivismen är en filosofi som innefattar allt från metafysik till epistemologi och etik. Den är idag ganska marginell och har inte en framträdande plats bland filosoferna på universiteten (vilket inte behöver betyda att den är felaktigt uppbyggt, naturligtvis). Rand har haft ett mycket stort inflytande på libertarianismen och den moderna liberalismen, men hon har också utstått mycket kritik från bland annat Robert Nozick. Värt att nämna kan vara att objektivister har en tendens att vara väldigt sekteristiska och det finns till och med ett uttryck som heter "randroid", för att beskriva fanatiska objektivister.
Ludditer då och nu
Det finns en myt som dyker upp då och då och som går tillbaka ända till den industriella revolutionens tidiga dagar. Det är myten att automatisering och teknologisk utveckling leder till ökad arbetslöshet eftersom maskinerna ersätter människorna. Denna myt är oerhört lätt att spräcka, det är bara att se till historien de senaste 200 åren. Automatiseringen och utvecklingen har gått framåt hela tiden men arbetslösheten har inte ökat för det (däremot är arbetslösheten i Sverige högre nu än på 60-talet och bakåt eftersom sossarna med Palme i spetsen krossade den svenska ekonomin). De flesta tänkande människor brukar släppa denna myt när de tänker efter och det är viktigt att komma ihåg att det inte finns något unikt i de senaste automatiseringarna som gör att de just idag skulle orsaka arbetslöshet.
Följer man teknofobernas argument till sin logiska spets så skulle ju det kräva att vi i allt vi gör ska sträva efter att vara så ineffektiva som möjligt! Detta är naturligtvis helt galet eftersom effektiviseringar och automatiseringar är en stor orsak till att vi har ett så stort materiellt välstånd som vi har idag. Vi kan skapa massivt mycket mer än vi kunnat utan moderna maskiner. Nästan ofattbart mycket mer faktiskt.
Det är dock viktigt att komma ihåg att en fri marknad är nödvändig för att teknologisk utveckling inte ska leda till arbetslöshet. En fri marknad med den fulla sysselsättning och stora flexibilitet det innebär är det enda som kan fånga upp de arbetare som förlorar sitt jobb när maskinerna ersätter dem. De kan då istället utföra något produktivt i ett område där maskiner inte kan eller inte ännu ersatt människan. Vi ska också komma ihåg att sådana här omstruktureringar kan innebära smärtsamma perioder för den enskilde arbetaren då han eller hon kanske har arbetat i en industri och skaffat sig kunskaper som han eller hon helt plötsligt inte har anvädning för.
Följer man teknofobernas argument till sin logiska spets så skulle ju det kräva att vi i allt vi gör ska sträva efter att vara så ineffektiva som möjligt! Detta är naturligtvis helt galet eftersom effektiviseringar och automatiseringar är en stor orsak till att vi har ett så stort materiellt välstånd som vi har idag. Vi kan skapa massivt mycket mer än vi kunnat utan moderna maskiner. Nästan ofattbart mycket mer faktiskt.
Det är dock viktigt att komma ihåg att en fri marknad är nödvändig för att teknologisk utveckling inte ska leda till arbetslöshet. En fri marknad med den fulla sysselsättning och stora flexibilitet det innebär är det enda som kan fånga upp de arbetare som förlorar sitt jobb när maskinerna ersätter dem. De kan då istället utföra något produktivt i ett område där maskiner inte kan eller inte ännu ersatt människan. Vi ska också komma ihåg att sådana här omstruktureringar kan innebära smärtsamma perioder för den enskilde arbetaren då han eller hon kanske har arbetat i en industri och skaffat sig kunskaper som han eller hon helt plötsligt inte har anvädning för.
