Klassikern: Det krossade fönstret
Ett klassiskt ekonomiskt scenario som liberalen Bastiat kom på, och som sedan även Henry Hazlitt använde i sin briljanta bok "Economics in One Lesson", är det om det krossade skyltfönstret. Enkelt förklarat:
En butik, vilken som helst, får sitt skyltfönster krossat. Resonemanget som förs kring detta är då att det ändå är bra eftersom detta faktiskt ger arbete till glasmästaren, han får ju möjlighet att skära till och installera ett nytt fönster och han måste dessutom köpa in det från en fabrik vilket ger arbete även för de som arbetar i den. Allt detta är sant, men inom nationalekonomi måste man lära sig se bortom den omedelbara effekten på en enskild grupp och även se den långsiktiga effekten på hela samhället.
Vad hade hänt om skyltfönstret inte blivit krossat? Butiksägaren hade då inte lagt ut dessa pengar på ett nytt fönster, glasmästaren och glastillverkaren hade då inte fått detta jobb. Men det slutar inte här. Pengarna hade då istället använts på två sätt: Sparande eller konsumtion. Sparas de så finns det mer pengar för banken att låna ut, vilket ger lägre ränta och fler investeringar i andra företag (eller i bolån och liknande vilket ger arbete till folk som bygger hur och så vidare). Köper han saker för dem sker samma sak som med glasmästaren, det ger försäljning i någon annan bransch och därmed mer arbete eller återinvesteringar och liknande. Skillnaden är att världen är ett skyltfönster fattigare. En nettoförlust.
Detta exempel kommer, enligt Hazlitt, tillbaka om och om igen i olika former och är grundläggande för att förstå hur en ekonomi fungerar. Nu känner också du till det.
En butik, vilken som helst, får sitt skyltfönster krossat. Resonemanget som förs kring detta är då att det ändå är bra eftersom detta faktiskt ger arbete till glasmästaren, han får ju möjlighet att skära till och installera ett nytt fönster och han måste dessutom köpa in det från en fabrik vilket ger arbete även för de som arbetar i den. Allt detta är sant, men inom nationalekonomi måste man lära sig se bortom den omedelbara effekten på en enskild grupp och även se den långsiktiga effekten på hela samhället.
Vad hade hänt om skyltfönstret inte blivit krossat? Butiksägaren hade då inte lagt ut dessa pengar på ett nytt fönster, glasmästaren och glastillverkaren hade då inte fått detta jobb. Men det slutar inte här. Pengarna hade då istället använts på två sätt: Sparande eller konsumtion. Sparas de så finns det mer pengar för banken att låna ut, vilket ger lägre ränta och fler investeringar i andra företag (eller i bolån och liknande vilket ger arbete till folk som bygger hur och så vidare). Köper han saker för dem sker samma sak som med glasmästaren, det ger försäljning i någon annan bransch och därmed mer arbete eller återinvesteringar och liknande. Skillnaden är att världen är ett skyltfönster fattigare. En nettoförlust.
Detta exempel kommer, enligt Hazlitt, tillbaka om och om igen i olika former och är grundläggande för att förstå hur en ekonomi fungerar. Nu känner också du till det.
Kommentarer
Trackback
