libertarianism

Läser du denna blogg för första gången tänkte jag här hänvisa till några grungläggande inlägg:

De libertarianska grundprinciperna

Frihetliga begrepp och inriktningar

Statens inblandning i ekonomin i allmänhet

Narkotikapolitik

Immaterialrätt (copyright och patent)

Homoäktenskap

De "svaga" i samhället

Grunden för min libertarianism

Myten om teknologisk utveckling och arbetslöshet

Panarkism:

Extraterritoriell lag

Välfärd och panarkism

Skriver på www.frihet101.se

Liberaldemokraterna är inte ännu ett parti, men de kommer kanske bli det. De verkar bli mer och mer aktiva och flera mediavana och kända personer är med på ett hörn. Detta bådar faktiskt ganska gott då det saknas ett liberalt alternativ i svensk politik, även om det alternativet i detta fall är socialliberalt. Det kan vara ett tecken på att fler och fler börjar öppna ögonen för att ett samhälle fungerar betydligt bättre om det tillåts vara mer fritt. Saker och ting kanske rör sig i rätt riktning, vem vet.

Många av mina åsiktsfränder bland landets anarkolibertarianer brukar utrycka skepsis mot att samarbeta med socialliberaler eller minarkister, men jag anser att de har fel. De gör sig skyldiga till "left-wing secterianism", med Rothbards ord. Vi måste samarbeta med alla vi kan för att försöka röra samhället i en mer frihetlig riktning, det duger inte att sitta hemma på sin kammare och ha rätt. Så länge vi hela tiden är tydliga med att målet är statens avskaffande så är samarbeten inget problem. Det gäller då inte att slå över och tappa sina ideal dock.

Ställer Liberaldemokraterna upp 2014 kan jag tänka mig att rösta på dem, om jag nu röstar. Det skulle vara oerhört mycket mindre dåligt för Sverige om de fick makt. Problemet för både libertarianer och liberaler verkar vara att organisera sig och samarbeta, vänstern är mycket bättre på detta och se vad som har hänt under 1900-talet som en konsekvens. Man är väldigt noga med att vara ren och obefläckad, jag har till och med läst uttalanden från en libertarian där han skriver att han inte ens umgås privat med socialister. Det blir lite löjligt i längden. Vi måste göra allt vi kan, överallt. Detta kan inkludera att utbilda och informera, jobba svart samt att stödja organisationer som vill röra saker och ting åt rätt håll. Vi måste leva i verkligheten, inte bara sitta hemma och diskutera över internet utan att någon annan bryr sig.

Det krävs enligt den svenska staten från och med läsåret 2011/2012 "synnerliga skäl" för att få hemundervisa sina barn, vilket rent praktiskt gör att det inte går alls. Det finns i USA en stark rörelse för hemundervisning, men tyvärr verkar det inte finnas i Sverige. Skolan är en av statens främsta vapen för att få befolkningen medgörlig. Det är ju till och med ett av de uttalade målen för skolundervisningen. Att staten styr skolan är en oerhört dålig idé, men det kommer inte inom den närmsta framtiden ändras då folk är ilurade att den måste vara statlig för att garantera att alla får en utbildning. Hemundervisade barn i USA presterar dessutom bättre på standardiserade test.

Tänk efter lite vad det innebär med skolplikt och förbud av hemundervisning. Det innebär att man med hot om våld (eller faktiskt fysiskt våld) tvingar människor in i ett statligt skolsystem. Det kan aldrig vara okej, men som med så mycket annat som gäller staten vägrar folk att se detta.

Eftersom skolundervisningen dessutom drivs som ett statligt monopol blir kostnaden för den skyhög och kvaliteten mycket låg. Detta gäller alla monopol, överallt, alltid. Det är en ekonomisk lag, se mina tidigare inlägg om ekonomi samt mises.se och mises.org.

Utah har godkänt guld och silver som betalningsmedel. Båda husen i den amerikanska delstatens kongress har nyligen drivit igenom detta på grund av det stora missnöjet med den federala centralbanken ("The Fed", en privat bank som ingen har insyn i). Detta är helt fantastiskt eftersom valutor uppbackade med ädelmetaller eller liknande är en förutsättning för en fungerande ekonomi. Guld är alltid guld och används som betalningsmedel för att det har ett värde i sig. Vi kommer förhoppningsvis se mer och mer av detta nu när dollarn går mot en kollaps. Läs mer om valutor på mises .se och .org.

Den 14 maj arrangeras FreedomFest på Myntkabinettet i Stockholm. Jag har redan anmält mig och har höga förväntningar.

Jag tycker däremot att det är synd att de har med föreläsningar om klimatfrågan, jag förstår inte vad en rent vetenskaplig fråga som denna har där att göra. Jag förstår att man vill ha med politiskt inkorrekta åsikter, men det här är bara onödigt. Själv har jag ingen uppfattning i frågan eftersom jag inte har den relevanta kompetensen inom området. Jag vill dock inte att folk ska avfärda libertarianer bara för att de tror att vi är "såna där klimatskeptiker". Det kanske är otaktiskt att blanda in klimatdebatten. Jag såg dock Maggie Thauersköld Crusell debattera kärnkraft i SvT Debatt och hon var väldigt bra, till skillnad från det irrationella stolpskottet till skådespelare hon debatterade mot (som får vara anonym).

FN:s chef för narkotikafrågor har nyligen uttalat sig om att missbruk bör ses som en sjukdom och inte ett brott. Maria Larsson uttalar sig istället om Sveriges "officiella" inställning i frågan, där hon menar att Sverige är ett föregångsland. Förmågan att tänka rationellt saknas som vanligt hos politikerna. I Sverige har det tidigare knappt gått att diskutera dessa frågor och bland våra ledande politiker verkar det fortfarande inte gå.

Det är jättebra att avkriminalisera bruk av narkotika, i till exempel Portugal där man gjort detta har de narkotikarelaterade problemen föga förvånande minskat. Även länder som Schweiz har blivit mindre restriktiva och missbrukare kan där få heroin på recept. Politikerna har dock missat en sak, de vill fortfarande att produktion och försäljning av narkotika ska vara kriminellt. Det är fantastiskt vilken bisarr verklighetsbild de har. Det är ju det faktum att det är olagligt som skapar alla dessa problem, både när det gäller bruk och produktion av narkotika. Förbudet gör att det är högrisktagande och samvetslösa brottslingar som sköter narkotikadistributionen.

Vissa klarar av att se att förbud av bruk leder till att narkotikamissbrukare blir kriminella, men de förstår inte att förbud mot produktion och försäljning leder till lika stora problem.

Se tidigare inlägg: Narkotikalegalisering

Jag tänkte här på enklast möjliga vis förklara de libertarianska grunpricniperna och vad dessa innebär i praktiken. De är tre till antalet:

1. Principen om självägande. Detta låter konstigt, man är ju sig själv. Jaget är ju inte en sak som är separerad som man äger, men man kallar det för självägande för att det är enkelt och det knyter an till annan äganderätt. Bli inte fixerad vid att det låter lite konstigt. Självägandet innebär att varje individ har full rätt att på alla sätt och vis kontrollera sin kropp och göra vad han eller hon vill med den, så länge detta inte inskränker på andras äganderätt. Libertarianer är de enda som är konsekventa med denna princip.

2. Principen äganderätt till knappa resurser. Varje individ (eller grupp av individer om de gör en frivillig överrenskommelse) har rätt att äga knappa resurser i omgivningen (en knapp resurs är något som inte finns i  överflöd så att äganderätten blir onödig, som idéer som kan reproduceras i all oändlighet). Vi har äganderätt för att undvika konflikter och kunna bestämma vem som får utnyttja vad. Äganderätten är absolut så länge den inte inskränker andras äganderätt (om ljud från min egendom går över på din och stör till exempel). Egendom är rättfärdigad så länge den tillkommit på ett rättfärdigt sätt, alltså genom utbyte eller gåva, inte genom stöld. Fysiska ting ute i naturen, som ingen äger, ägs av den som utnyttjar detta ting först. Detta kallas för ursprungsförvärv. Ett fält som jag plöjer upp och odlar någonting på äger jag för att jag utnyttjade fältet först, till exempel. Libertarianer är också de enda som är konsekventa med denna typ av äganderätt.

3. Principen om icke-aggression. Ingen individ får kränka någon annans äganderätt till den egna kroppen eller till dennes egendom.

Alla andra rättigheter följer ur dessa tre principer. Yttrandefrihet, till exempel, följer ur att du har en absolut rätt att göra vad du vill med din kropp (tala för vilken idé du vill) och med din egendom (köpa en dator och börja blogga, eller köpa ett tryckeri och trycka upp en tidning). Alla rättigheter är i förlängningen äganderätt.

Olika libertarianer brukar rättfärdiga dessa rättigheter på olika sätt (eller inte alls), men det jag ställer mig bakom är Hans Hoppes "Argumentation Ethics" som beskrivs i boken The Economics and Ethics of Private Property. Detta är dock inget jag kommer ta upp här utan den filosofiskt lagde läsaren får själv kolla upp detta (kapitel 13 framförallt).

Utifrån dessa principer ser man lätt att saker som beskattning (en kränkning av äganderätten) och värnplikt (en kränkning av självägandet och därigenom en typ av slaveri) aldrig kan rättfärdigas.

Jag tänkte här kortfattat presentera olika begrepp som används i diskussioner och texter med och av libertarianer och andra som diskuterar frihet och kapitalism.

Libertarianism

I ordet libertarianism ingår det flera olika inriktningar och idéer men det de har gemensamt är principerna kring självägande och icke-aggression. Självägande betyder att varje individ har en total rätt att göra vad hon vill med sin egen kropp och principen om icke-aggression betyder att ingen annan har rätt att kränka någon annans rättigheter (oavsett om konsekvenserna av kränkningen blir positiva för någon annan). Libertariansimen innehåller sedan några underkategorier:

Minarkism

Minarkism är idén att statens enda legitima funktioner är att sköta inre och yttre försvar, alltså polis, rättsväsende och militär. Detta kallas för en nattväktarstat och man brukar säga att staten ska ha ett monopol på våldsutövandet. Allt annat måste staten lämna ifred. Några kända minarkister är Robert Nozick och i Sverige Johan Norberg.

Anarkokapitalism

En anarkokaptialistisk libertarian anser att staten inte är legitim alls, den får alltså inte ens sköta nattväktarfunktioerna utan måste avskaffas helt. Försvaret av rättigheterna måste istället skötas frivilligt. Några kända anarkokapitalister är Murray Rothbard, David Friedman och Hans Hoppe.

Gemensamt för de ovanstående libertarianska inriktningarna är att de utöver självägandet och icke-aggressionsprincipen anser att individen även har en rätt till privat egendom, vilket skiljer dem från:

Vänsterlibertarianism

Vänsterlibertarianer håller med om självägandet och icke-aggressionen men anser att naturresurser och liknande inte får ägas privat. Samhället ska snarare byggas upp av kooperativ och kollektiv. Vänsterlibertarianism är inget jag diskuterar här på bloggen. En känd vänsterlibertarian är Noam Chomsky.

Liberalism

Liberalism är ett brett begrepp, men alla har gemensamt att de åtminstone i retoriken talar om individens frihet och rättigheter. Liberalism kan delas upp i flera begrepp:

Klassisk liberalism

Klassisk liberalism står nära, och överlappar i det mesta, minarkismen. Ordet "klassisk" står här för en tillbakagång till 1800-talets liberalism med dess förespråkande för en minimal stat och en fri marknadsekonomi. Klassiska liberaler tycker att marknadsekonomin är det främsta systemet för att skapa välstånd och ett fungerande samhälle, vilket en libertarian inte måste tycka för att kalla sig för libertarian (även om nästan alla libertarianer tycker så). En libertarian kan vara neutral till hur samhället organiseras så länge det görs frivilligt.

Nyliberalism

Nyliberalism är samma sak som klassisk liberalism, där ordet "ny" står för ett återupplivande av den klassiska liberalismen. Det är dock nästan ingen som kallar sig för nyliberal idag eftersom ordet av vänstern har börjat användas som ett slagord för allt de ogillar.

Socialliberalism

Socialliberalism är an blandning av liberalismens försvar för marknadsekonomin och individen samt socialismens omfördelningspolitik, där man anser att staten har rätt att beskatta individen för att betala för saker som skola och sjukvård. Socialliberalismen kan sägas vara det som segrat i dagens moderna demokratier, alla partier i sveriges riksdag förrutom möjligtvis vänstern kan anses vara socialliberala idag (med lite olika inriktning). Den mest ända socialliberalen kan anses vara John Stuart Mill och i mer modern tid John Rawls.

Liberalkonservatism/paleolibertarianism

Paleolibertarianism är en libertarianism där förespråkarna har värdekonservativa värderingar privat och där de anser att ett fritt samhälle måste vara ett tämligen konservativt sådant. Kända paleolibertarianer är Hans Hoppe och Lew Rockwell.

Objektivism

Objektivismen är en filosofi som utvecklats av författarinnan Ayn Rand, bland annat i hennes bästsäljande romaner The Fountainhead ("Urkällan") och Atlas Shrugged ("Och Världen Skälvde"). Objektivismen är en filosofi som innefattar allt från metafysik till epistemologi och etik. Den är idag ganska marginell och har inte en framträdande plats bland filosoferna på universiteten (vilket inte behöver betyda att den är felaktigt uppbyggt, naturligtvis). Rand har haft ett mycket stort inflytande på libertarianismen och den moderna liberalismen, men hon har också utstått mycket kritik från bland annat Robert Nozick. Värt att nämna kan vara att objektivister har en tendens att vara väldigt sekteristiska och det finns till och med ett uttryck som heter "randroid", för att beskriva fanatiska objektivister.

Det finns en myt som dyker upp då och då och som går tillbaka ända till den industriella revolutionens tidiga dagar. Det är myten att automatisering och teknologisk utveckling leder till ökad arbetslöshet eftersom maskinerna ersätter människorna. Denna myt är oerhört lätt att spräcka, det är bara att se till historien de senaste 200 åren. Automatiseringen och utvecklingen har gått framåt hela tiden men arbetslösheten har inte ökat för det (däremot är arbetslösheten i Sverige högre nu än på 60-talet och bakåt eftersom sossarna med Palme i spetsen krossade den svenska ekonomin). De flesta tänkande människor brukar släppa denna myt när de tänker efter och det är viktigt att komma ihåg att det inte finns något unikt i de senaste automatiseringarna som gör att de just idag skulle orsaka arbetslöshet.

Följer man teknofobernas argument till sin logiska spets så skulle ju det kräva att vi i allt vi gör ska sträva efter att vara så ineffektiva som möjligt! Detta är naturligtvis helt galet eftersom effektiviseringar och automatiseringar är en stor orsak till att vi har ett så stort materiellt välstånd som vi har idag. Vi kan skapa massivt mycket mer än vi kunnat utan moderna maskiner. Nästan ofattbart mycket mer faktiskt.

Det är dock viktigt att komma ihåg att en fri marknad är nödvändig för att teknologisk utveckling inte ska leda till arbetslöshet. En fri marknad med den fulla sysselsättning och stora flexibilitet det innebär är det enda som kan fånga upp de arbetare som förlorar sitt jobb när maskinerna ersätter dem. De kan då istället utföra något produktivt i ett område där maskiner inte kan eller inte ännu ersatt människan. Vi ska också komma ihåg att sådana här omstruktureringar kan innebära smärtsamma perioder för den enskilde arbetaren då han eller hon kanske har arbetat i en industri och skaffat sig kunskaper som han eller hon helt plötsligt inte har anvädning för.

Alexander Bard och Niklas Dougherty tävlar om vem som ska få starta ett nytt socialliberalt part kallat Liberaldomkratiska Partiet. Äkta liberaler röstar istället på Libarala partiet, som i detta val fick över 700 röster, riksdagen nästa alltså. Istället för att bråka om vem som ska styra över alla i det geografiska territoriet som kallas för Sverige borde vi införa panarkism och låta folk välja egna härskare, så att alla blir nöjda.

Skrivit om detta: gothbarbie

Idag eller imorgon blir det ett inlägg om ludditmyten, att teknologisk utveckling leder till arbetslöshet och misär.

Richard CB Johnson har skrivit en artikel (ursprungligen i tidningen "Nyliberalen"), som publicerats på mises.se, om panarkism. Den fungerar som en bra introduktion. Läs.

Rätten till utträde (ur staten), som är en del av panarkismen, skulle redan idag kunna implementeras i syfte att motverka maktmissbruk. Det är till och med så att rätten till utträde är absolut nödvändig för detta.

Att tillåta rätt till utträde på individnivå är egentligen det bästa och det enda som är moraliskt försvarbart, men vi lämnar det för tillfället. Vi ska istället undersöka rätten till utträde på en större nivå. Denna nivå skulle i USA kunna vara på en delstatlig sådan och i ett mindre land som Sverige på kommunal- eller landskapsnivå. Säg att det skrivs in i grundlagen att om 75% av en kommuns invånare i en folkomröstning röstar för utträde ur staten så måste staten erkänna denna kommun som en ny, suverän, stat. Detta system skulle vara superpt för att motverka statlig expansion och maktmissbruk, jag tror också att det är den enda sättet att göra detta. Det går att skriva hur fina konstitutioner som helst där makten är delad och befolkningen tilldelas en massa rättigheter men problemet kvarstår att det är staten själv som tolkar denna konstitution. Staten tolkar sina egna regler och det leder oundvikligen till att den expanderar och spårar ur, vilket vi har sett i USA de senaste 200 åren.

Det här är något jag ser många liberaler missa, med undantaget för Ludwig von Mises. Utträde är mycket viktigare än saker som maktdelning och en stark konstitution.

Ett klassiskt ekonomiskt scenario som liberalen Bastiat kom på, och som sedan även Henry Hazlitt använde i sin briljanta bok "Economics in One Lesson", är det om det krossade skyltfönstret. Enkelt förklarat:

En butik, vilken som helst, får sitt skyltfönster krossat. Resonemanget som förs kring detta är då att det ändå är bra eftersom detta faktiskt ger arbete till glasmästaren, han får ju möjlighet att skära till och installera ett nytt fönster och han måste dessutom köpa in det från en fabrik vilket ger arbete även för de som arbetar i den. Allt detta är sant, men inom nationalekonomi måste man lära sig se bortom den omedelbara effekten på en enskild grupp och även se den långsiktiga effekten på hela samhället.

Vad hade hänt om skyltfönstret inte blivit krossat? Butiksägaren hade då inte lagt ut dessa pengar på ett nytt fönster, glasmästaren och glastillverkaren hade då inte fått detta jobb. Men det slutar inte här. Pengarna hade då istället använts på två sätt: Sparande eller konsumtion. Sparas de så finns det mer pengar för banken att låna ut, vilket ger lägre ränta och fler investeringar i andra företag (eller i bolån och liknande vilket ger arbete till folk som bygger hur och så vidare). Köper han saker för dem sker samma sak som med glasmästaren, det ger försäljning i någon annan bransch och därmed mer arbete eller återinvesteringar och liknande. Skillnaden är att världen är ett skyltfönster fattigare. En nettoförlust.

Detta exempel kommer, enligt Hazlitt, tillbaka om och om igen i olika former och är grundläggande för att förstå hur en ekonomi fungerar. Nu känner också du till det.

Jag har röstat idag, på KLP (Klassiskt liberala partiet) i riksdagsvalet och på PP (Piratpartiet) i kommunal- och landstingsvalen. KLP är jag medlem i och det är en självklarhet för mig att rösta på dem, PP för att de är det mest IP-fientliga partiet. Inte för att jag förstår vad PP ska göra på kommun- och landstingsnivå men ändå.

Jag tror personligen inte att det demokratiska systemet går att förändra i en radikalt frihetlig riktning inifrån, det har utvecklats för långt åt fel håll och har blivit en arena där olika särintressen försöker sko sig på varandras bekostnad. Det bästa sättet är att försöka övertyga så många som möjligt om de frihetliga idéerna samt att försöka få till stånd att extraterritoriellt utträde tillåts, alltså att man får säga upp sitt medborgarskap rakt av samt att man då även får gå med i en annan "stat" som inte är bunden till ett geografiskt område. Panarkism är vår väg till frihet.

Som du tidigare läste är ett system där stater och lagar är kopplade till personer och inte till geografiska territorier ett fullkomligt överlägset och humant system i jämförelse med dagens. Det är ett system under vilket fler blir glada och nöjda och får leva som de vill, förutsatt att de inte instiftar lagar som tillåter mord och stöld givetvis.

Under detta system skulle det finnas stater som ligger på vad vi kan kalla för nattväktarstorlek, de sysslar alltså bara med polis, militär och rättsväsende. Hur dessa kommer fungera rent praktiskt är inte svårt att förstå. De anställer polis och militär och ser till att ha rättssalar eller åtminstone jurister överallt där dess medlemmar bor. Men stater som fungerar som vår gör idag då? De som även sysslar med socialbidrag, sjukvård, regional omfördelning, spritförsäljning och så vidare? Ja, om den staten är populär och stor är det inget som helst problem. Den kommer då vara närvarande överallt ändå och kan bygga sjukhus och systembolag lite överallt. Kanske tillåter den icke-medlemmar att mot betalning utnyttja dessa, kanske inte (mer troligt att den kommer tillåta det om utrymme finns). I områden där den statens närvaro är liten kommer den antagligen att utnyttja den service som tillhandahålls av privata företag (eller kanske andra stater) och då betala dessa företag med skattemedel som den samlar in från sina medlemmar. Jag har hitills inte stött på några problem som skulle kunna uppstå under detta system som inte varit tämligen lätt att lösa. Kom gärna med förslag på olika potentiella problem om du kommer på några.